Norge, Sverige och Corona: Hur hålla en bra ton

Norge, Sverige och Corona: Hur hålla en bra ton
05 aug 2020 / by stine@happyalien.se in Blogg

Norrmän och svenskar har blivit mer skeptiska till sina respektive grannländer. Kanske lägger jag speciellt märke till detta som norrman i Sverige. Familj och vänner i båda länder vill gärna prata om olika riktlinjer i Norge och Sverige under Corona-krisen: ”Vilket land tycker du har gjort rätt?”

Dagens gränskontroller och karantänsregler försvårar norsk-svensk näringssamarbete och turism. Men jag är rädd att det är hur vi pratar om olika riktlinjer och inte riktlinjerna i sig själva som gör mest skada för vår framtida relation. I ljuset av detta skriver jag ett inlägg med tips om hur vi kan undvika skvaller och spridning av fördomar mot våra kära grannar.

 

Olikheter är bra skvaller

Vi älskar att spekulera i skillnader mellan personer och grupper som egentligen är väldig lika. Tänk bara på alla tvillingpar som ständigt får höra hur olika de är, trots att likheterna är många fler.

Et fokus på olikheter gör att avstånden mellan människor uppfattas större än den är.

ekstreme holdninger FB corona
Såsom under alla krissituationer har sociala medier under Corona-krisen blivit ett forum för extrema attityder.

Inte bara extremister

Det är inte bara nättroll som sprider främlingsfientlighet och ventilerar sina frustrationer online. Detta gäller också influencers, politiker, journalister och de som personligen drabbas av hinder i det norsk-svenska näringslivet. Och det gäller lika mycket i sociala, professionella och traditionella medier som på arbetsplatsen och under grillkvällen med nära och kära.

eksperter corona norge sverige
Både självutnämnda och verkliga experter anklagar grannlandets strategier för att vara klantiga.

 

Mentala barriärer är ”bad for business”

Redan innan Corona visste vi att teorier om ”de andra” skrämmer många svenska och norska företag från att investera i gränsöverskridande verksamhet. Jag är rädd att Corona-epidemin har blivit en katalysator för fördomar, stereotyper och upplevda barriärer mellan länderna. ​​​​​​​

Mentala gränshinder rapport berättar om olikheter mellan Norge och Sverige
En studie genomfört i samband med EU-projektet Gränsmöjligheter under 2018 avslöjade stereotyper och fördomar som hindrar näringssamarbete mellan Norge och Sverige. Med et ständigt fokus på skillnader riskerar Corona-debatten att förstärka dessa barriärer.

En ”vi” och ”dem” mentalitet skapar mer långvariga problem än praktiska hinder som gränskontroller. Detta har historien lärt oss gång på gång.

Svensk media skriver om olika riktlinjer mellan Norge och Sverige i Corona-krisen

 

Så hur ska vi prata om elefanten i rummet?

Det finns knappast en del av vårt dagliga liv som inte påverkas av Corona. Vi måste prata om detta. Men låt oss göra det på ett sätt som inte planterar varaktiga fördomar om grannarna. Om deras vilja att samarbeta, deras ekonomiska skick och politiska stabilitet. Inte bara för att det är elakt. Men för att det är bad for business.

Norge och Sverige är viktiga handelspartners. Likadana samhällsförhållanden gör att båda länder tjänar på att samarbeta runt arbetskraft, innovation och handel. Men vem vågar investera i expansion, etablering eller partnerskap med grannarna när de presenteras som främlingar från en annan planet?

norsk skepsis sverige corona

 

Tre tips för att ha en god ton i diskussioner om grannlandets Corona-strategier

Vi måste hindra spridning av fördomar som försvårar norsk-svenskt samarbete och näringsliv ytterligare. Därför vill jag dela tre tips för konstruktiva diskussioner om grannlandets Corona-strategier. Tipsen gäller även i andra krissituationer där man är osäker, frustrerad och har svårt för att få överblick.

 

Tips nummer 1: Glöm inte kontext

Skillnader är spännande! Att skapa en bild av ”de andra” ger dig en bättre bild av ”dig själv”. Och det finns knappast något vi människor älskar mer än att definiera vår egen identitet relativt till andra. Skillnader mellan norrmän och svenskar har blivit ett allt mer aktuellt samtalstema i denna tid när norska och svenska myndigheter handlar så olika. Jag erkänner att jag ​​​​​​​själv har engagerad mig i olika norska och svenska riktlinjer i pandemins tidiga dagar. Jag borde ha inkluderat mer kontext runt Sverige och Norges olika sätt att förhålla sig till pandemin.

Om du ska generalisera en stor grupp (typ ”svenskar är mer försiktiga än norrmän”) så är det viktigt att motivera ditt påstående. Bakom både politiska beslut och sociala normer ligger historiska och kulturella förklaringar. Berätta om detta! Kontext utgör skillnaden på åsikt och fakta och hjälper oss förstå hur andra människor tänker och agerar. Det främjar tolerans och hindrar spridning av stereotyper.

Har du ingen bakgrundsinformation som stöder ditt påstående? Ställ en fråga snarare än gör ett uttalande. Kanske någon annan vet. Ett alternativ är också att hålla din påstående för dig själv.

åsikter måste backas upp av kontext

 

Tips nummer 2: Var positiv!

Det kan vara svårt att hålla sig positiv när grannlandets Corona-strategier påverkar dig personligen. Men försök att hålla dig till fakta, så blir det lättare att vara lösningsfokuserad.

På Facebook är det lätt att skriva i affekt – man har jo bara sina närmste vänner där. (Eller?) Försök att hålla dig lugn när du ska prata om det som irriterar dig. Ta dig god tid, andas och låt inte känslorna styra. Och vill du bli populär på Facebook? Undersökningar visar att det är inspirerande, roliga och praktiska inlägg som får mest likes och kommentarer, inte inlägg som sprider pessimism.

Många svenskar delar med sig på den professionella plattformen LinkedIn om hur norska riktlinjer påverkar deras karriärer. Här är två goda exempel på LinkedIn-inlägg som diskuterar Norge, Sverige och Corona. De visar synpunkter och frustrationer men också en god dos optimism! Bäst av allt – de är anständiga och pekar inte fingrar. Det ger tyngd till deras argument.

 

I kommentarsfältet i online-kanaler får man vara anonym och skriva saker som man inte normalt vågar ansiktet till ansiktet. Innan du kommentarer på något som gör dig förbannad, se tips nr3.

Tips nummer 3: Visa källkritik

När jag jobbade som lärare började varje skolår med att lära elever hur de kan avslöja fake news på nätet. Varje gång blev jag förvånad över hur kritiska eleverna redan var till information de hittar online. Vi underskattar dagens ungdomar. De har växt upp i den digitala eran och har ett naturtalent när det gäller att sortera bort fake news, myter och paniska inlägg på nätet. Vi vuxna, däremot, är vana vid att kunna lita på det vi läser i väletablerade mediekanaler.

Internetstiftelsen ger råd för hur du kan bedöma trovärdigheten till information du hittar online. De uppmanar oss att tänka över vem som står bak informationen vi hittar: är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson? Behärskar de ämnet? Litar vi på dem? Försöker de informera eller underhålla? Chockera eller sprida hat?

Delar du ett spännande Twitter-inlägg om norska reserestriktioner oavsett om det er skriven av norska UD eller Gunilla som bor i gatan?

Om du stöter på desinformation eller fake-news på nätet kan du korrigera personen, men också rapportera det till administratören i gällande plattform eller grupp. Det gäller även i den fysiska världen – säga ifrån om du känner att någon sprider osanningar!

 

 

Vi måste hålla en god ton – för bådas skull

Rykten om olika riktlinjer sprider sig lika snabbt som viruset själv. Det skapar förvirring och ett konstlat avstånd mellan två goda grannar. Kritiska pekfingrar mot grannlandet under denna svåra tid ger mindre samverkan och förtroende mellan två länder som delar mycket mer än bara språk och historia. Vi delar också olyckliga konsekvenser av Corona-krisen: hög arbetslöshet och enormt tryck på offentliga välfärdstjänster.

Nu mer än någonsin behöver norrmän och svenskar hålla huvudet kallt och titta framåt – tillsammans – för att hitta gemensamma lösningar. Låt oss börja med hur vi pratar om varandra.

Behöver du hjälp till att navigera i den norska marknaden? Happy Alien AB hjälper dig få översikt över norska målgrupper och hur du ska kommunicera för att skapa förtroende i grannlandet.

Leave a comment