Det sitter i huvudet: Mentala föreställningar hindrar affärer i Norge

Det sitter i huvudet: Mentala föreställningar hindrar affärer i Norge
12 okt 2020 / by stine@happyalien.se in Blogg

Många svenska företag undviker att göra affärer i Norge eftersom de skräms av formella regler och kostnader kring etablering och drift. Det kan vara krångligt med registrering av företaget, rapportering av moms och betalning av frakt och tull. Men det går det att lösa.

Värre är det med mentala gränshinder som skrämmer svenska företag som är nyfikna på möjligheter i Norge. Detta handlar om tankar och bilder man gör sig baserat på egna eller andras upplevelser, rykten och stereotyper. Till exempel har man föreställningar om en helt annorlunda affärskultur i Norge eller att det är omöjligt att klara sig utan ett norskt nätverk.

I 2018 utförde Öresundinstitutet på uppdrag från Interreg projektet Gränsmöjligheter en studie om just detta: personliga åsikter hos norska och svenska företagare som arbetar över gränsen. Över 50 norska och svenska företag som bedrev eller försökte att driva affärer över gränsen blev djupintervjuat. Studien avslöjade mentala hinder som sätter pinnar i hjulen för norsk-svenskt näringsliv.

 

 

Vi söker det kända

Vi är biologisk uppbyggd till att söka det vi känner. Nya människor och situationer kan vara spännande, men det tar längre tid att bli trygg på främmande. Det gäller också företagare. Studien visar att företagare tycker det är jobbigt bara med tanken på att bege sig över gränsen och lära känna nya formella processer, kulturer, vanor, språk och kontakter. (Vi har tidigare skrivit om hur man kan skapa förtroende på utländska marknader.)

Skräck mot det okända gör att svenska företag både mentalt och fysisk söker sig in mot Sveriges egna centrum. Ta till exempel Värmland, där Oslo helt klart är den närmaste storstaden. Hur som helst väljer många värmländska företag att ta sina affärer till Stockholm. Där känner de till rutiner och har kontakter. Eller kanske känns det bara så?

 

mentala gränshinder okända

 

Vi vågar mer när vi har ett nätverk

Alle de intervjuade företagen nämnde sociala nätverk som en viktig faktor för om man vågar ta klivet in i grannlandet. Om man har en dörröppnare, till exempel en norsk bekant, känns det lättare att bygga ett nätverk, hitta kunder, leverantörer och partners. Flera av de företag som har satsat i Norge nämner att det att ha norska anställda, om än bara i början, har varit viktig för att få komma in i värmen hos norrmännen.

Att ha ett gränsöverskridande socialt nätverk att bolla med kan göra hela skillnaden, både privat och affärsmässigt. Det andra landet känns plötsligt inte så annorlunda. Men man ska komma ihåg att nätverksbyggande tar tid och resurser också i Sverige. Det är en stor investering för alla företag som går in i nya marknader – oavsett land.

 

nya marknader kräver resurser

Vi ritar en bild baserat på tillgänglig information

Fråga en svenskt företagare som är gott etablerat och gjort succé över gränsen om hur de uppfattat sin Norges-resa. Du får troligen ett positivt svar. Om man däremot hade frågat medan företaget var mitt i etableringsfasen – där de dagligen satt i telefonköer med olika myndigheter för att ta reda på vilket regelverk som gällde för deras situation – så hade svaret nog varit annorlunda.

Både egna erfarenheter och andras berättelser påverkar om det känns lätt, svårt eller kanske omöjligt för företag att göra succé över gränsen. Många får veta om andras erfarenheter i Norge för 5-10 år sen. Däremot har mycket förändrat sig. Till exempel upphörde kravet om norsk momsrepresentant i 2017, något som sparar svenska företag i Norge för stora redovisningskostnader. Grensetjänsten är pålitlig myndighetsrepresentant och en gedigen tilgång när man har frågor om vad som gäller för både privatpersoner och företagare som rör sig över gränsen.

Brist på information och felinformation höjer tröskeln och gör att företagare upplever att det att ta steget in i grannlandet är väldigt stort. Många tänker att man måste satsa 100% – att det är för kostbart att testa sig lite fram. Resultatet blir att många struntar i att ta steget överhuvudtaget. Det bekväma och kända på hemmamarknaden vinner över det som är både osäkert och verkar svårt.

 

Vi har uppfattningar av ”de andra”

Strikta, professionella men omständliga svenskar och trevliga, driftiga, men inte tillräckligt grundliga norrmän. Många svenskar har ritat en mental bild av norrmän och norsk affärskultur baserat på en dålig upplevelse, rykten eller stereotyper. Det samma händer på andra siden gränsen. Stereotyper och fördomar är helt naturliga, men de sätter pinnar i hjulen för norsk-svenskt näringsliv.

Berättelser om skillnader mellan norrmän och svenskar bidrar till att förstärka gränsen och känslan av att det är något okänt som finns där på andra sidan. Dessa stereotyper riskerar att förstärkas nu under Corona då det är ett enormt fokus på olika smittspridningsstrategier och där norska karantänsregler går hårt utöver svensk näring.

skräms av det okända över gränsen

 

Kom ihåg att dela också de goda erfarenheterna!

Både egna erfarenheter och andras berättelser påverkar om det känns lätt, svårt eller kanske omöjligt att driva i grannlandet. Mycket beror på felinformation och en naturlig tendens till att fokusera på skillnader. Men likheterna mellan Norge och Sverige är många fler än skillnaderna.

 

berättelser om de andra

 

Vill du veta mer om hur du kan göra affärer i Norge? Happy Alien erbjuder kommunikation, research och etableringsstöd för den norska marknaden.